![]() |
Fonte : Google pictures |
Tuir Katelyn Carmen nu’udar jestor konteudu
internasional ba FamilyShare Network, hato’o katak maski laiha regra fixu ne’ebe
regula maka’as ita atu uza media sosial
ida ne’e, maibe iha regra no etiket balun ne’ebe
ita presiza konsidera wainhira uza media sosial ida ne’e.
Liu-liu ba feto maluk sira, tuir mai mak sujestaun sira
sitadu husi Katelyn Carmen iha FamilyShare.com atu ita bele evita halo nune'e ema seluk la
blokeia ita tamba de’it buat balun ladun diak ne’ebe ita hatudu iha
FACEBOOK hanesan hirak tuir mai ne'e:
1.
Post
barak liu
Ema seluk gosta duni
atu hare’e ita nia imajen furak sira ne’ebe ita post. Maibe se ema hatene buat
hotu ne’ebe ita halo durante loron tomak, ida ne’e katak ita la’o do’ok liu
ona. Post deit imajen, status no artikel ruma ne’ebe foun iha oras balun ka
menus liu.
Hanoin ba katak uituan
liu diak liu tamba wainhira ita post bebeik ita sei halo nakonu de’it ema seluk
nia news feed, no ida- ne’e ladun furak ba sira. Post dala ida dala rua de’it iha loron ida mos diak ona. Se post dala tolu ba leten, buka
atu hein to’o loron seluk. Ita nia kolega sira sei apresia diak liu ho ita nia
versaun lia murak loron ida nian liufali
post ne’ebe barak liu hanesan novella.
2.
Multi-Level
Marketing (MLM
Ema barak karik gosta duni sasan foun hanesan roupa, pasta,
sapatu, nsst. Maibe ema balun mos senti la dun diak atu obriga an sosa sasan
hirak ne’ebe sira lakohi atu sosa tan de’it
relasaun kolega. MLM bele sai buat ne’ebe diak maibe mos bele sai ladun diak.
Ezemplu seluk mak bolu dehan festa virtual (virtual parties).
Ida ne’e wainhira kolega ida karik desidi involve an iha atividade hanesan uza
sasan ruma hodi promove produtu refere nia imajen iha post hodi buka atu dada ema hotu atu sosa produtu
refere iha FACEBOOK liuhusi eventu ida.
Iha diferensa bo’ot
entre halo merkadoria media sosial ne’ebe efetivu no senti sala ba an. Ita hotu
hadomi ita nia belun sira maibe ita la
presiza atu dada bebeik sira ho notifikasaun.. Se ne’e ita nia belun sira hakarak duni, sira sei sosa no apoiu ita.
3.
Selfie
Los duni katak ita hotu gosta atu hasai foto selfie ne’ebe furak
no barak ba bebeik. Maibe se ita post bebeik selfie loro-loron ne’e sei hatudu ita nia falta iha fiar-an nian.
Ita nia kolega sira iha duni atu valoriza ita maibe se bele ita
hamenus selfie tamba loloos ne’e ita nia kolega sira mos sei fo hatene katak
ita ne’e furak. Haruka ema seluk hasai
ita nia foto hamutuk ho ema sira ne’ebe hadomi ita tan ida ne’e mak sei sai imajen
ne’ebe kmanek liu.
4.
Sai
ita nia an loloos ba
Ema seluk dalaruma hakarak duni atu haksolok ba ita, ita nia
familia no ita nia susesu. Fahe ksolok mak aspetu makaas ida iha media sosial.
Maibe, ema hotu la moris ho perfeitu. Lalika tauk atu sai ita
nia an ho loloos iha online. Fahe momentu ksolok sira no husik ema seluk fo
apoiu ita wainhira ita hetan susar tan
Facebook mak fatin ida ne’ebe bele halo ita hetan apoiu makaas iha tempu
difisil. Laiha buat seluk diak liu wainhira ita hatene katak ema seluk mos passa
ona buat ne’ebe hanesan ho ita.
5.
Konteudu
inapropriadu
Keta habarak liutan lixu iha internet hodi post buat ne’ebe la
apropriadu ba ema seluk atu hare’e. Keta post imajen no artikel sira ne’ebe ema
seluk ka sira nia familia eh sefi sei
moe atu hare’e iha sira nia komputador tamba ida ne’e sei fo serbisu ba ema seluk atu blokeia ita nia
post sira ne’e.
6.
Bolu
naran
Facebook sai ona hanesan mos fatin atu
ema halo debate hodi fahe hanoin no opiniaun sira maibe ema sei apresia liutan
wainhira ita bele hala’o debate ne’ebe diak no tamba ne’e ladun diak atu ita la
bolu ema seluk ho de'it sira nia naran.
Waihira ita haksesuk ba buat ruma no
mosu diferensa ideia laos katak ita ka ema seluk ne’e beik eh lahatene liu buat ida. Se atu fo
komentariu, buka atu halo iha maneira ne’ebe respeitozu no ho laran-diak. Se
sira ne’e husi nivel ne’ebe kiik liu nune’e ita la presiza atu tama iha debate
refere maibe buka atu hatene bainhira mak ita tenki para hodi proteje ita nia
reputasaun.
7.
Update
status ne’ebe misteriozu/estranhu.
Post sira hanesan ‘Ha’u la fiar tansa
tenki akontese nune’e?” no la esplika tuir
mak post hirak ne’ebe ladun furak no apropriadu de’it ba labarik foinsa’e
ne’ebe manhoza/u. Sai ita nia an loloos ba ho ita nia kolega no familia sira—no
keta hakerek post sira ne’ebe hakarak atu ema seluk husu tuir hodi fo atensaun
barak ba ita ne’ebe loloos la presiza ida. Se ema seluk tenki husu ita ‘Sa mak
akontese ona?’ iha ita nia post nune’e hatudu katak ita nia post ne’e estranhu
ka misteriozu.
Oinsa belun sira nia hanoin?
Artikel ida ne’e sitadu husi fonte:
www.familyshare.com
No comments:
Post a Comment